New Carisolv System - en väldokumenterad metod

Referenser

Textbook:

Albrektsson T, Bratthall D, Glantz P-O, Lindhe J (eds).

Tissue preservation in caries treatment. Quintessence ISBN 1-85097-046-7

Vävnadsbevarande

  1. Socialstyrelsen.se under tandvårdsriktlinjer centrala rekommendationer (www.socialstyrelsen.se)
  2. Kidd EA, Clinical threshold for caries tissue removal. Dent Clin North Am. 2010 jul; 54(3):541-549
  3. Neves et al – Caries-removal effectiveness and minimal-invasiveness potential of caries-excavation techniques: A micro-CT investigation, J Dent. 2011; 39:154-162
  4. Marquezan M, Faraco Junior IM, Feldens CA, Tovo MF, Ottoni AB, Evaluation of the methodologies used in clinical trials and effectivness of chemo mechanical caries removal with Carisolv. Braz Oral Res, 2006; 20(4):364-71
  5. Ahmed M, Davis GR, Wong FS. X-ray microtomography study to validate the efficacies of caries removal in primary molars by hand excavation and chemo-mechanical technique Caries Res 2012;46(6):561-7

God inbindning

  1. Neves et al – Microtensile bond strength and interfacial characterization of an adhesive bonded to dentine prepared by contemporary caries-excavation techniques, J Dent Mat 2011; 27: 552-562
  2. Burrow et al – Microtensile bond strength to caries-affected dentine treated with Carisolv, J Aus Dental 2003; 48(2):110-114
  3. Zawaideh et al – Bonding of resin composite to caries-affected dentin after Carisolv treatment, J Ped Dent 2011; 33(3): 213-220

Mjukar/löser upp degenererad vävnad

  1. Yamada Y, Hossain M, Kimura Y, Masuda Y, Jayawardena JA, Nasu Y. Removal of organic debris from occlusal fissures: advantage of Carisolv system over sodium hypochlorite. J Clin Pediatr Dent 2010;35:75-79
  2. Pai VS, Nadig RR, Jagadeesh T, Usha G, Karthik J, Sridhara K. Chemical analysis of dentin surfaces after Carisolv treatment. J Conserv Dent. 2009;12:118-122.
  3. Yamada Y, Hossain M, Kimura Y, Nakamura Y, Masuda Y, Shimizu Y, Matsumoto K. Artificial plaque removal with Carisolv system: a clinical approach. javascript:AL_get(this, 'jour', 'J Clin Pediatr Dent.');J Clin Pediatr Dent 2007;31:199-201.
  4. Grisi DC, Theodoro LH, Sampaio JE, Grisi MF, Salvador SL. Scanning electron microscopic analysis of the effect of Carisolv gel on periodontally compromised human root surfaces. Braz Dent J 2006;17:110-116.
  5. Morrow LA, Wilson NH, Watts DC, Silikas N. The nature of the remaining dentin surface following application of Carisolv solution. Am J Dent 2005;18:296-300.
  6. Tonami K, Araki K, Mataki S, Kurosaki N. Effects of chloramines and sodium hypochlorite on carious dentin. J Med Dent Sci 2003;50:139-146.
  7. Ericson D. Zimmerman M, Raber H, Götrick B, Bornstein R, Thorell J. Clinical evaluation of efficacy and safety of a new method for chemo-mechanical removal of caries. A multi-centre study.Caries Res 1999;33(3):171-77
  8. Munshi AK. Hedge AM, Shelty PK. Clinical evaluation of Carisolv in the chemico-mechanical removal of carious dentin.J Clin Pediatr Dent 2001;26(1):49-54
  9. Nadanovsky P, Cohen Carneiro F, Souza de Mello F. Removal of caries using only hand instruments: a comparison of mechanical and chemo-mechanical methods.Caries Res 2001;35(3):384-389

Påverkar ej pulpavävnad eller frisk slemhinna negativt

  1. Dammaschke T, Stratmann U, Danesh G, Schäfer E, Ott KH. Reaction of rat pulp tissue to Carisolv 'new gel' - a histocytological evaluation. Aust Dent J 2006;51:57-63.
  2. Berto PM, Rickli AC, Melo CS, da Silva LP. Reaction of mouse subcutaneous tissue to Carisolv - a morphologic study. 2004;52:506-508
  3. Bulut G, Zekioglu O, Eronat C, Bulut H. Effect of Carisolv on the human dental pulp: a histological study. J Dent 2004;32: 309-314.
  4. Young C, Bongenhielm U. A randomised, controlled and blinded histological and immunohistochemical investigation of Carisolv on pulp tissue. J Dent 2001;29 (4):275-281.
  5. Arvidsson A, Stirling C, Sennerby L, Wennerberg A. Reactions in the oral mucous membrane after exposure to Carisolv – combined results from a clinical screening test in humans and an experimental study in rats. Gerodontology 2001;18(2):109-113.

Endodontisk behandling

  1. Singhai P, DAs UM, Vishwanathan D, Singhai A. Shao LN, Zhan FL, Qiu LH, Zhong M. Effect of Carisolv on endodontic microleakage, Shanghai Kou Qiang Yi Xue, 2012; 21(2): 145-148
  2. Singhai P, Carisolv as an endodontonic irrigant in decidious teeth; an SEM study Indian J Dent Res, 2012 (23(1):120-1

Behandling av barn

  1. Bohari MR, Chunawalla YK, Ahmed BM. Clinical evaluation of caries removal in primary teeth using conventional, chemomechanical and laser technique: an in vivo study. J Contemp Dent Pract. 2012 Jan 1;13(1):40-7.
  2. Yamada Y, Hossain M, Kimura Y, Masuda Y, Jayawardena JA, Nasu Y. Removal of organic debris from occlusal fissures: advantage of Carisolv system over sodium hypochlorite. J Clin Pediatr Dent. 2010 Fall;35(1):75-9.
  3. Maragakis GM., et al. Clinical evaluation of chemomechanical caries removal in primary molars and its acceptance by patients.Caries Res 2001;35(3):205-210

Behandling av rotytekaries

  1. Fure S, Lingström P. Evaluation of different fluoride treatments of initial root carious lesions in vivo. Oral Health Prev Dent. 2009;7(2):147-54.
  2. Fure S, Lingström P, Birkhed D. Evaluation of Carisolv for the chemo-mechanical removal of primary root caries in vivo. Caries Res 2000;34(3):275-280.
  3. Verma SJ, Gohil MH. Scanning electron microscopy study to analyse the morphological characteristics of root surfaces after application of Carisolv gel in association with scaling and root planning: in vitro. J India Soc Period 2012 16 (3): 329-32
  4. Grisi DC, Theodoro LH, Sampaio JEC, Grisi MF de M, Salvador SL de S. Scanning Electron Microscopic Analysis of the Effect of CarisolvTM Gel on Periodontally Compromised Human Root Surfaces Braz. Dent J 2006; 17(2):110-116

Borttagning av smear layer

  1. Arvidson A. On surface mediated interactions related to chemo-mechanical caries removal: Effects surrounding tissues and materials. PhD-thesis (ISBN: 91-628-5882), University of Gothenburg, Sweden.
  2. Banerjee A. Kidd EA, Watson TF. Scanning electron microscopic observations of human dentine after mechanical caries excavation. J Dent 2000;28(3):179-186
  3. Splieth C, Rosin M, Gellissen B. Determination of residual dentine caries after conventional mechanical and chemomechanical caries removal with Carisolv. Clin Oral Investig. 2001 Dec;5(4):250-3.
  4. Pai VS, Nadig RR, Jagadeesh T, Usha G, Karthik J, Sridhara K.Chemical analysis of dentin surfaces after Carisolv treatment.J Conserv Dent. 2009 Jul;12(3):118-22.
  5. Yazici AR, Ozgünaltay G, Dayangaç B. A scanning electron microscopic study of different caries removal techniques on human dentin. Oper Dent. 2002 Jul-Aug;27(4):360-6.

Bakteriehämmande

  1. Gottardi W, Nagl M. N-Chlorotaurine, a natural antiseptic with outstanding tolerability. J Antimicrob Chemother 2010;6:1-11.
  2. Draghincescu RI. In vitro antibacterial effect of the Carisolv®-2 systems. Master of Philosophy in Dentistry (ISBN: 82-8088-441-6), University of Bergen, Norway. 2004.
  3. Albrektsson T, Bratthall D, Glantz P-O, Lindhe J Eds. Tissue preservation in caries treatment. In: Quintessence books, 2001. Publishing Company Ltd., London, 2001 ISBN 1-85097-046-7
  4. Thomas EL, Grisham MB, Jefferson MM. Preparation and characterization of chloramines. Cytotoxicity of chloramines. In Methods in Enzymology. London: Academic Press Inc., 1986; Volume 132, 1986, pp:569–585
  5. Kneist S, Heinrich-Weltzien R, Stösser L. The occurance of S. Mutants on the cavity floor after chemo –mechanical caries removal Abstract IUMS meeting, Sydney, August 1999.
  6. Baysan A, Whiley R, Lynch E. Antimicrobial assemsment of Carisolv on primary root caries ex-vivo Abstract 58, 82:nd IADR/NOF, Naantali, August 1999

Toxikologiska studier och rapporter

  1. King CD, Stoudt MS. Toxicological evaluations of a chemical caries-removing agent. Preclinical report, National patent development corporation, 1985.
  2. CarisolvTM sensitizing potential in the guinea-pg: Magnusson & Klingman test (G.P.M.T.), Caroline Ruat, Chrysalis, Preclinical services- Europe. a2 PU1478, 1998
  3. Carisolv™ - Single application dermal irritation study in rat, Chrysalis, N 789/002-D-23, 1998
  4. Carisolv™ - Test to evaluate irritation of the buccal mucosa in the guinea-pig, Chrysalis, 789/001, 1998
  5. Silica fumed Carisolv™ Acute Oral Toxicity Study in the Rat. OECD Guideline no.420, Acute Oral Toxicity – fixed Dose method, Bollen L.S. ScanTox, lab No 43241, Dk, 2001

Forskning visar bland annat att kariesborttagning med Carisolv® Gel behåller frisk vävnad intakt, vilket ligger i linje med Socialstyrelsen nationella riktlinjer.

New Carisolv System kombinerar kariesborttagning med detektion av kariös vävnad och nyutvecklad exkaveringsteknik. Carisolv Dectector™ är baserad på ett salt av kväve som specifikt binder in till karies men inte till annan frisk vävnad. Detta hjälper tandläkaren att inte överexkavera, utan istället ge patienten en väl avvägd behandling.

Patientacceptansen för kemisk detektion och kemomekanisk borttagning blir också högre då smärtfrekvensen minskar, jämfört med användning av enbart borr. För tandläkare ger kariesdetektorn, tillsammans med en kemomekanisk borttagning som Carisolv® Gel, dessutom ge en lättarbetad yta som lagningsmaterialet lättare fäster till. Lagningar som lossnar eller rotfyllningar som lämnat kvar bakterier ger besvär för patienten och är i många fall starten på livslånga åtgärder.

Ger patienter möjlighet att bevara sina tänder längre

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för tandvård rekommenderar att tandläkaren arbetar minimalinvasivt vid kariesborttagning, eftersom borttagen tandvävnad i princip inte återbildas1. Med dessa riktlinjer ökar möjligheten för patienter att bevara sina tänder längre. Flertalet forskare har dessutom uppmärksammat behovet av vävnadsbevarande metoder som är selektiva, bevarar ursprunglig tandstruktur och ger bättre inbindning av efterföljande lagningar2-9.

Statistik visar att tidigare lagningar nästan alltid ger upphov till nya, varför fyllningsmaterial måste fästa och sluta tätt. Metodvalet för kariesborttagning kan vara helt avgörande för hur väl lagningen fäster. Här uppvisar Carisolv-behandlad yta den bästa drag- och skjuvhållfastheten efter bonding med 2 step self-etch adhesive med efterföljande kompositlagning, i jämförelse med friskt dentin3, 6-8.

Detektor med positiva bieffekter

Optimal kariesexkavering innebär att enbart den infekterade zonen avlägsnas med minimal åverkan på den friska hårdvävnaden. Vanligen kontrol­leras resultatet med en vass sond samtidigt som dentinytans färg bedöms, men det saknas samsyn kring hur hård den färdigexkave­rade ytan ska vara och om kvarvarande missfärg­ningar kan accepteras eller inte2. Idag finns därför flera produkter på marknaden för att identifiera kariesdrabbade områden i tanden och visa tandläkaren vilka delar som ska avlägsnas. Dessa produkter är tyvärr inte alltid specifika, vilket innebär att även frisk vävnad färgas. Av denna anledning råder det i vissa fall en skepsis till kariesdetektorer.

Detektion tillsammans med kemomekanisk borttagning ger både en tandyta som fyllningsmaterial lättare fäster till och en säkrare och snabbare bestämning av karies. Detta möjliggör behandling av fler patienter under kortare tid.

Enklare att hitta rätt tidpunkt att avsluta behandlingen

En kombination av effektiv kariesborttagning med selektiv detektion måste anses vara en optimal metodik, eftersom den underlättar för tandläkaren att hitta den punkt då behandlingen ska avslutas utan att onödigt mycket tandsubstans tas bort. Efter många års samarbete med Göteborgs universitet och Chalmers Tekniska Högskola och fyra forskningsanslag från både Vinnova och VGR har detta resulterat i åtkomst av unika ”handtag” för karies som efter reaktion med Carisolv Dectector™ visualiserar en selektiv infärgning. För närvarande omfattar Carisolv Dectector™ flera patent: internationell PCT ansökan PCT/EP2012/061494; SE 530442C2; SE 1251362-8, US 61/731,571.

Nyligen har forskare undersökt de vanligaste exkaveringsmetoderna och då identifierat de metoder som varken under- eller överexkaverar kariös vävnad. Dessa metoder visade sig vara Carisolv® Gel och CeraBur (Komet)3, 7, varför dessa anses vara de bäst vävnadsbevarande då de tar bort minst friskt dentin5, 6. Tillsammans med Carisolv Dectector™, Carisolv® Gel och Cera-/PolyBur, som bevisligen är vävnadsbevarande, är denna metod den idag säkraste kariesborttagningstekniken. Komet pekar dessutom på Carisolv® Gel som ett bra komplement till sin Polybur.

Carisolv® Gel löser selektivt upp degenererad vävnad, utan enzymtillsatser, ozon eller laser. Gelens kloraminer löser upp kariöst, infekterat och demineraliserat dentin utan att frisk vävnad påverkas9-17. Detta är unikt för Carisolv® Gel och ett fenomen som studerats in-vitro och in-vivo av många olika universitet (124 vetenskapliga referenser finns på PubMed, 2013).

Ingen adverse effect av pulpavävnad och slemhinna

Minimalinvasiv kariesbehandling är extra viktig när kariesangreppet ligger i ett pulpanära område. Här visar kliniska studier med Carisolv® Gel att det inte blir någon så kallad ”adverse effect”(negativ påverkan) av pulpavävnad18-21, inte heller på frisk slemhinna, när man lämnar Carisolv® Gel på en bomullspellet på insidan av underläppen22. I övrigt har en textbok i området minimalinvasiv kariesborttagning skrivits.

New Carisolv System i specialisttandvården

Både endodontisterna och pedodontister har studerat möjligheten att använda Carisolv® Gel inom respektive specialistområde. Endodontister för rengöring av rotkanalerna23-24 och pedodontister för fördelarna med det minskade behovet av bedövning och handexkavatorer vilket minimerar smärta i samband med exkavering av det primära bettet.25-27

Docent Fure och hans medarbetare på Göteborgs universitet har visat hur man kan behandla patienter med rotytekaries – en typ av kariesangrepp som till exempel kan bero på nedsatt salivproduktion. De har även kombinerat användningen av Carisolv® Gel och fluorbehandling.28-29

Smear layer-fria ytor

Upprepade behandlingar av rotytor med Carisolv® Gel och depurationsinstrument har visat på tydligt smear layer-fria rotytor30-31. Andra studier på ytans topografi och fördelar med en oregelbunden smear layer-fri yta har studerats av flera forskargrupper32-36.

Det finns även dokumentation som visar att Carisolv® Gel är antibakteriellt37-42 och icke-toxisk43-47.

 

Jag fick beröm av mamman till min patient när jag använt New Carisolv System: Du gav mitt barn en väldigt mänsklig behandling.

Dawei Zhao, tandläkare vid Folktandvården i Västra Götalands län

Jag är positivt överraskad över hur effektivt Carisolv löser upp karierad vävnad. Jag använder metoden främst när det kommer till kronskarvar och djupa kariesangrepp. Metodiken är inte på något sätt långsammare när det gäller djupare kariesangrepp. Responsen från patienter är positiv.

Eva Jacobsen – Tandläkare och klinikchef Folktandvården Västra Götalandsregionen Lidköping

Nu kan jag kvalitetssäkra mitt arbete! New Carisolv System hjälper mig att arbeta med precision och jag får ett kvitto på att kaviteten är kariesfri.

Peter Wilhelmsson, tandläkare vid Implantatkliniken i Linköping

Tack vare Carisolv kan jag vara mindre invasiv och får bättre kontroll vid exkavering av djupa kaviteter.

Stefan Edgren, tandläkare vid Partille Implantat

Metoden är framförallt betydelsefull vid pulpanära kaviteter. Detektorn mycket bra hjälpmedel vid djupa kariesangrepp.

Robert Hällqvist, tandläkare vid Elmborgs i Oskarshamn